En radonsug håller markradonet kvar under golvet

Ett rör som går rakt ner i betonggolvet i källaren eller tvättstugan, och en fläkt som surrar på fasaden, är för det mesta en radonsug. Den sitter där för att marken under nästan varje svenskt hus innehåller radon, och markradon är den överlägset vanligaste orsaken till för höga halter inomhus. Visar din mätning mer än 200 becquerel per kubikmeter ligger huset över referensnivån, som står i strålskyddsförordningen (2018:506). Kommer radonet från marken är en radonsug den vanligaste åtgärden när tätningen inte räcker. Blåbetong är en lättbetong av alunskiffer som själv avger radon. Kommer radonet från väggar av blåbetong eller från vattnet i en egen brunn hjälper sugen inte. Hur du skiljer källorna åt står i radonsidans avsnitt om vad du gör när halten är för hög.

Tätningen kommer först

Markluften letar sig in där golvet är otätt. De vanligaste ställena är golvluckorna över rensbrunnarna, skyddsrören där vattenledningen kommer upp, andra rörgenomföringar, golvbrunnarna och sprickor som går genom hela plattan. Täta dem före alla andra åtgärder mot radon.

Springan mellan plattan och syllen, där trästommen vilar på betongen, ska du däremot låta vara tills firman eller en snickare har sett efter om det finns en fuktspärr mellan betongen och träet. Utan fuktspärren kan träet ta skada om springan tätas. I en källare kommer radonet in genom samma otätheter i väggarna som markfukten i källaren, och sprickor och genomföringar i väggarna tätas precis som i golvet.

Räkna inte med att tätningen räcker ensam, för betongen åldras och får nya sprickor med åren.

Räcker det att ventilera bort radon?

Det beror på var radonet kommer ifrån. Kommer radonet från väggar av blåbetong hjälper det att byta luften oftare, och fördubblar du luftväxlingen halveras ungefär den halt som väggarna ger. I ett sådant hus är bättre ventilation den första åtgärden, och en radonsug gör ingen nytta alls.

Mot radon från marken kan mer ventilation göra saken värre. En frånluftsfläkt suger ut luft ur huset, trycket inne blir lägre, och då dras ännu mer markluft in genom golvet. En oljepanna, en öppen spis och en braskamin tar också luft ur huset och kan ge samma undertryck. Byter du självdraget mot en fläkt, läs först om hur trycket i huset ändras när självdraget får en fläkt, och mät radonet igen efter bytet.

FTX, där fläktar både blåser in och suger ut luft, ger inget stort undertryck. Men det är en dyr åtgärd som ofta har liten effekt på markradon, och när radonet kommer från marken är radonsug och radonbrunn både effektivare och billigare. Ger väggarna mer radon än marken är FTX rätt väg, men det kräver ett tätt hus och är ett större jobb än en radonsug.

Så går installationen till

Först borras ett hål genom bottenplattan, och under hålet gräver installatören ur en suggrop i gruset, en håla där röret slutar. Räcker det med en suggrop ska den ligga så nära mitten av huset som möjligt, långt från ytterväggarna. Röret, ofta 50 eller 100 millimeter i diameter beroende på fläkten, dras från hålet till fläkten. Var det går genom huset beror på var suggropen hamnar och var fläkten ska sitta, så be om en skiss med offerten.

Fläkten sitter helst utomhus. Sitter den inne och röret mellan fläkten och utblåset läcker, trycks markluften ut i rummet, och därför ska den delen av röret vara helt tät och gå ut ur huset. Flera saneringsfirmor sätter ändå fläkten inne, eftersom en fläkt ute kan ta skada av kondens. Jag skulle välja ute om det går. Sitter fläkten redan inne, som i många hus, är det inget fel så länge röret mellan fläkten och utblåset är tätt, men den ska inte stå i ett rum där någon sover.

Utblåset ska sitta så att markluften inte kommer tillbaka in genom ett fönster eller en ventil. Ingen myndighet anger ett avstånd i meter, men håll det borta från sovrumsfönstren och från altanen där familjen sitter på sommaren.

Blir undertrycket för kraftigt dras kall uteluft in under plattan, och på vintern kan det ge kalla golv och i värsta fall tjäle och frusna vatten- och avloppsrör. Risken är störst i hus som saknar källare och i sluttningshus, och därför ska fläkten ställas in efter huset när den är monterad.

Radonsugen under plattan är inte det enda sättet att skapa undertrycket, och vilket som passar beror på grunden och på marken.

Metoderna beskrivs i Boverkets skrift Åtgärder mot radon i bostäder från 2018 och hos branschföreningen Svensk Radonförening, och brunnens mått står i regeringens radonutredning från 2001, SOU 2001:7.

En radonbrunn kan sänka trycket i marken upp till 80 meter bort och räcker ofta för flera hus som ligger nära varandra. Brunnen står i en grop som grävs 4 till 4,5 meter djup med maskin, en halvmeter djupare än brunnen är hög. Smalrör är ytterligare en metod som nämns. Firmorna som använder ordet menar en radonsug med rör på omkring 50 millimeter, som tar mindre plats i rummet än en med grövre rör.

I en krypgrund läggs slangarna med små hål under en plastfolie på marken och kopplas till en fläkt, så att radonet sugs bort under folien innan det når kryprummet. Att i stället öka ventilationen i kryprummet sänker också radonet, men grunden kan bli fuktigare och marken under grundmurarna kan börja frysa. Sugen under folien är därför det jag föredrar, och fukten i krypgrunden är värd att förstå innan du ändrar något där. Har huset både källare och krypgrund räcker det ofta med en radonsug i källaren.

Priset för en radonsanering

Alla aktuella priser kommer från firmorna som säljer jobbet, så tabellen visar vad de själva skriver.

Jag läste priserna på firmornas webbsidor den 7 oktober 2026. Lynx Miljös sida är från oktober 2025 och räknar med ett rotavdrag på 50 procent, som gällde då, och med dagens 30 procent blir deras pris högre. Hur mycket beror på hur stor del av priset som är arbete.

När staten gav bidrag till radonsanering mellan 1988 och 1999 kostade en radonsug i genomsnitt knappt 17 000 kronor och en radonbrunn knappt 22 000, i dåtidens kronor. Talen kommer från Boverkets statistik, som regeringsutredningen återger, och de visar att en brunn redan då kostade knappt en tredjedel mer än en sug.

Radonsanering ger rätt till rotavdrag. Skatteverket ger avdrag för att ”sanera asbest och radon i samband med byggarbete”, men inte för att mäta radon. Avdraget är 30 procent av arbetskostnaden, men för fläkten och rören får du inget avdrag. Att borra genom plattan och dra röret är byggarbete, så jag räknar med att en vanlig radonsug ger rätt till avdrag. Om grävningen för en radonbrunn gör det är oklart. Be därför firman dela upp fakturan, så att resten av arbetet ger rätt till avdrag även om grävningen inte gör det. Med offerten i handen kan du se hur mycket avdraget blir.

Kommunens miljö- och hälsoskyddskontor vet ofta vilka radonfirmor som arbetar i trakten. Vill du att någon utreder varifrån radonet kommer innan du väljer firma, fråga efter en certifierad radontekniker. Be om en skriftlig garanti för att halten hamnar under 200, för en del firmor lämnar en sådan, och be om drifts- och skötselinstruktioner för fläkten.

Elen och ljudet från fläkten

Fläkten ska gå dygnet runt, för stannar den försvinner undertrycket och markluften sugs in igen. Vad det kostar beror mest på hur hårt fläkten måste suga.

Effekterna står i tillverkarnas datablad. Räkningen bygger på elpriset 2,40 kr per kWh, SCB:s siffra för hushållen under andra halvåret 2025, och på att fläkten aldrig stannar.

För en sug i normal drift blir det några hundra kronor om året, och upp mot 1 500 kronor för en fläkt som går på 70 watt. Den stora RS 100 är gjord för hus där fyllningen under plattan är så tät att luften knappt rör sig, och där blir elen en verklig kostnad. Ser du att en radonsug drar 500 kWh om året, som Lynx Miljö skriver, motsvarar det en fläkt på 57 watt som aldrig stannar. Räkna med 25 watt för en vanlig sug. Det är den övre gränsen för Corroventas RS 400 när den går som den brukar. Räknaren för elkostnad har en radonsug på 25 watt ifylld, så där behöver du bara byta till ditt eget elpris.

Fläkten hörs, och sitter den för nära ett sovrumsfönster kan den störa. Corroventas fläkt har ett filter som ska bytas minst två gånger om året. Har din fläkt ett filter står det i skötselinstruktionen hur ofta det ska bytas.

Huset du köper har redan en radonsug

Fråga säljaren efter mätprotokollet från tiden efter saneringen. Det ska vara en långtidsmätning på minst två månader mellan oktober och april. En kort mätning direkt efter saneringen kan få sugen att se bättre ut än den är, och i uppföljningen längre ner var det en av orsakerna till att halten blev för hög i en del sanerade hus. Är protokollet äldre än tio år, eller har huset byggts om sedan dess, mät igen den första vintern.

Kontrollera att fläkten går och att det finns en manometer på röret. Det är en tryckmätare som visar att det är undertryck i röret, och den är det enklaste sättet att se att sugen arbetar. Fråga vilket värde den visade när sugen var nyinställd och skriv upp det, så ser du om något ändras. Saknas en varningslampa som tänds när fläkten stannar, sätt upp en. Fråga efter skötselinstruktionen, och fråga om firmans garanti följer med huset.

Halten kan krypa upp igen efter några år

Statens strålskyddsinstitut, som i dag är en del av Strålsäkerhetsmyndigheten, mätte om 105 bostäder som hade sanerats på 1980-talet. Av dem var 91 småhus, och i 18 av småhusen hade man satt in en radonsug. I hälften av de 18 husen med radonsug sjönk halten med mer än 88 procent direkt efter saneringen. År 2000 låg 12 av de 18 husen på högst 200 becquerel per kubikmeter, fem låg mellan 210 och 400, och ett låg över 400. I flera av husen räckte sugen inte till, och fler suggropar hade troligen gett ett bättre resultat.

Efter åtgärden gör du en ny långtidsmätning, och mätningen går till på samma sätt som första gången. Installeras sugen på våren får du alltså vänta till nästa vinter på ett säkert besked, men en korttidsmätning på en vecka kan ge en första fingervisning direkt.

Ligger halten fortfarande över 200, kontrollera först att fläkten går och att manometern visar ett undertryck. Är båda i ordning behöver sugen mer kraft eller fler suggropar, och då ska firman tillbaka, särskilt om du har en garanti. Kan radonet också komma från väggarna eller vattnet är det dags att kontrollera dem. Sedan mäter du igen vart tionde år, och efter varje ombyggnad som kan ändra trycket i huset.

Vanliga frågor

Kan radonsugen stängas av på sommaren?

Ingen myndighet säger att det går. I strålskyddsinstitutets uppföljning steg halten i hus där ägarna hade kört sugen på lägre varvtal, och undertrycket i huset ändras både med vädret och när fläktar och kaminer är igång. Någon årstid när det är säkert att stänga av den finns alltså inte, och några hundra kronor om året i el är inte värt risken.

Kan jag installera en radonsug själv?

Det säljs byggsatser. Radonsug AB tar 12 640 kronor för en byggsats till ett hus på platta eller med källare och anger 5 till 8 timmars arbete. Det svåra är att placera suggropen rätt och ställa in fläkten, så att undertrycket räcker utan att golven blir kalla. Ska fläkten anslutas fast till elnätet får bara ett registrerat elinstallationsföretag göra det, enligt Elsäkerhetsverket. Gör du jobbet själv får du varken rotavdrag eller garanti.

Finns det bidrag för radonsanering?

Inte i dag. Mellan 2018 och 2021 fanns ett radonbidrag för småhus på hälften av kostnaden, som mest 25 000 kronor. Regeringen skrev i juni 2021 att pengarna skulle ta slut under året, och i statens budget för 2022 fanns inget avsatt. Förordningen om bidraget finns kvar, men den ger bara bidrag när det finns pengar, och Boverket har inget radonbidrag att söka.