Så testar jag

I dag, i september 2026, har jag ännu inte mätt något själv. Varje tal på sajten kommer ur ett datablad, från en myndighet eller ur min egen räkning, och det står vid talet vilket av de tre som gäller. Här förklarar jag vad det betyder för dig som läser, och vad som ändras när mätningarna kommer igång.

Vad ordet ”test” betyder här

Ett test betyder att jag har haft produkten hos mig och mätt på den. En granskning betyder att jag har läst tillverkarens datablad och butikernas produktsidor, lagt dem bredvid varandra, räknat om det som går att räkna om och skrivit ut vad som saknas. Vid en granskning har jag inte haft produkten i handen, och jag låtsas inte annat.

Överst på varje sida står om den bygger på ett test eller en granskning, och samma uppgift finns i den strukturerade datan som Google läser. Ordet ”testade” skriver jag aldrig om en granskning. I dag är allt på sajten granskat, och så kommer det att vara tills den första mätningen är publicerad.

Så hämtar jag värden från tillverkarna

När jag återger en siffra från tillverkaren skriver jag också ut under vilka villkor den är mätt. En avfuktare som anges till 20 liter per dygn står här tillsammans med villkoren för det värdet, 30 grader och 80 procent luftfuktighet, och aldrig som bara ”20 liter”. I en svensk källare i november ger samma maskin en bråkdel av det. Ett tal på kartongen säger inget om din källare förrän du vet villkoren.

Saknar produktsidan villkoret skriver jag ”ej angivet”. Saknas talet helt, som ljudnivån för flera av Wood's maskiner, står rutan tom i tabellen. Ibland finns talet för en systermodell, en maskin med samma mått och samma kapacitet som säljs under ett annat namn. Då kan jag nämna systermodellens tal i löptexten som en fingervisning, men bara om jag samtidigt skriver att talet är lånat och varifrån det kommer. I tabellen skriver jag aldrig in ett lånat tal.

När två källor anger olika tal skriver jag ut båda och räknar med tillverkarens. Acetec anger 48 dBA för en av sina maskiner, medan butiken skriver 46 dBA. Då står båda talen på sidan, och det framgår vilket av dem jag räknar med.

Konstanterna i räknarna

Avfuktarräknaren räknar på augusti, som är den värsta månaden, och lägger ihop tre poster: vattnet som redan finns i luften, fukten som kommer in med uteluften och vattnet som avdunstar från golvet. Summan multipliceras med 1,3 som marginal. Sedan räknas den om till märkt kapacitet, det vill säga det tal som tillverkaren anger vid sina egna provvillkor. Vid omräkningen används en faktor för hur mycket av sin kapacitet maskinen tappar när det är kallt. Den faktorn gäller vid 15 grader för en kondensmaskin och vid 10 grader för en sorptionsmaskin. En sorptionsmaskin torkar luften med ett fuktsugande hjul i stället för med kyla.

I tabellen där jag går igenom hur avfuktarräknaren kommer fram till sitt tal är varje konstant märkt antingen med sin källa eller som ett antagande. Där pekar jag också ut de två svagaste leden i beräkningen, markfukten och faktorn vid 15 grader. Därför får du ett intervall och inte ett exakt tal; underlaget räcker inte till mer än så.

Mättnadsånghalten är den största mängd vattenånga som luften kan bära vid en viss temperatur, och daggpunkten är den temperatur där luften börjar fälla ut vatten. Båda räknar jag ut med Magnusformeln enligt Lawrence 2005, och formeln har en osäkerhet på 0,35 grader. Elkostnaden är märkeffekten gånger antalet timmar maskinen går, gånger elpriset. Som elpris använder jag SCB:s genomsnittspris för hushåll, 2,40 kr per kWh för juli till december 2025, med nätavgift, skatt och moms inräknade. Perioden står alltid bredvid beloppet.

Det jag ska mäta, i den här ordningen

• Först mäter jag relativ fuktighet och temperatur i fyra rum i ett bostadshus, en vecka i vinter och en vecka nästa sommar. Hygrometern kontrollerar jag över en mättad koksaltlösning, som enligt Greenspan 1977 ger 75,3 procent relativ fuktighet vid 25 grader.
• Sedan låter jag en avfuktare gå i sju dygn i en verklig källare. Varje dygn skriver jag upp hur många liter som har samlats i tanken, hur många timmar maskinen har gått och vad elmätaren visar. Den mätningen visar om marginalen 1,3 i räknaren är rätt.
• Därefter mäter jag kapaciteten vid 10 och 20 grader i en klimatkammare, för de maskiner jag pekar på.
• Jag mäter ljudnivån på 1 och 3 meters avstånd.
• Till sist belastar jag gipspluggar i 13 mm gips tills infästningen brister.

Instrumentens modeller skriver jag ut när mätningen publiceras. På varje testsida fyller jag då i kolumnen ”Jag mätte”, bredvid kolumnen ”Tillverkaren uppger”. Rutorna för mätvärden som saknas står tomma. Jag fyller inte i dem på känsla.