Avstånd mellan reglar och plintar, tabellen du letar efter

Reglarna på en altan ligger på c 600 mm. Det betyder att det är 600 millimeter från mitten av en regel till mitten av nästa, så när du mäter lägger du tumstocken från regelrygg till regelrygg och inte i mellanrummet. Källorna skriver ibland cc 600 eller s 600, och det är samma mått. Och talet kommer egentligen inte från reglarna alls, utan från trallen som ska ligga ovanpå.

Nästa fråga är den som gör att golvet svajar eller inte. Hur långt får en regel gå mellan sina stöd? Stöden är bärlinorna, de grova balkarna som ligger tvärs under reglarna, och under bärlinorna står plintarna som för lasten ner i fast mark. Måttet mellan två bärlinor kallas spännvidd, och det har ett eget svar för varje regeldimension. Därför får du två tabeller på den här sidan, och en tredje för plintarna.

Regelavståndet under trallen följer av brädans tjocklek

En trallbräda som ligger över två reglar är en liten balk. Blir avståndet för långt böjer brädan sig när du kliver på den, och det känns långt innan något går sönder. TräGuiden, Svenskt Träs kunskapsbank på nätet, sätter gränsen efter hur tjock brädan är.

Källa: TräGuiden, Läggning av trall, tabell 1. Skruvlängden i högerkolumnen hör ihop med tjockleken och gäller oavsett vilket c-mått du valt.

Räknaren längre ner har bara c 400 och c 600 mm att välja på. Har du 26 mm trall räknar du på c 400 mm, som är det närmaste värdet på den säkra sidan.

Varför är just c 600 mm standardmåttet? För att 28 mm är tjockleken Svenskt Trä använder i sina egna altanexempel, och 600 mm är vad den brädan klarar. Går du ner till 22 mm trall för att spara på brädorna får du lägga reglarna på c 400 mm i stället, och då äter regelvirket upp besparingen. Vilken skruv som hör till vilken tjocklek står i trallskruv, vilken som håller i tjugo år.

Åt andra hållet klarar 34 mm trall c 800 mm enligt TräGuiden, medan Lathunden, den lilla handbok Svenskt Trä ger ut till byggare, skriver 600 till 800 mm för samma tjocklek. Jag skulle hålla mig till c 600 mm även under tjock trall om altanen ska bära ett fullsatt matbord. Golvet blir stummare och skillnaden i virke är liten.

Reglarna får spänna längre ju högre de är

Här är det höjden på regeln som gör jobbet, inte bredden. Talen i tabellen är fri längd i meter, det öppna spannet mellan två bärlinor, och de gäller konstruktionsvirke i hållfasthetsklass C24. Det är virke som är sorterat och stämplat för en viss bärförmåga, och stämpeln sitter på virket så du kan läsa den i hyllan.

Källa: Lathunden utgåva 8:2021, sid. 30, golvbjälkar av konstruktionsvirke i ett fack till altan. Dimensionerad enligt Boverkets konstruktionsregler EKS 11 (upphävd, ersatt av BFS 2024:6) i säkerhetsklass 1 och klimatklass 3, med nedböjningen begränsad till 1/200 av spännvidden.

Svenskt Träs egen byggbeskrivning för altan bygger sitt exempel på reglar av 45 × 145 mm i klass C24, lagda på c 600 mm. Reglarna är 2 400 mm långa i det exemplet, alltså tre centimeter längre än tabellvärdet på samma rad. Så är exemplet räknat: dimensionen räcker precis, utan marginal.

Dimensionen 45 × 95 mm står inte i tabellen, och det är ett svar i sig. Lathundens altantabell börjar på 45 × 120 mm, och TräGuidens tabell för golvbjälkar inomhus gör likadant. Svenskt Trä räknar alltså inte 45 × 95 mm som en bärande altanregel, hur ofta den än dyker upp i materiallistor på nätet.

Ett undantag finns, och det är däcket som ligger direkt på marken. Där vilar regeln på marken i hela sin längd och spänner inte alls, och då räcker 45 × 95 mm enligt samma organisation. Hur det bygget ser ut står i lågt trädäck direkt på mark.

Hållfasthetsklassen är inte en detalj. Ta 45 × 170 mm på c 600 mm. I klass C24 klarar regeln 2,71 meter, i C14 bara 2,08 meter, enligt samma rad i Lathunden. Nästan en halvmeter skiljer, och de två klasserna ligger ofta i samma gång i byggvaruhuset. Titta efter stämpeln innan du lastar kärran. Byter du till reglar som är 70 mm tjocka i stället för 45 växer spännvidden med ungefär 16 procent, enligt en omräkningsfaktor i samma tabell.

Avståndet mellan plintarna på altanen följer av bärlinan

Plintarna står under bärlinorna, inte under reglarna. Alltså är det bärlinans dimension som bestämmer hur tätt de ska stå, inte altanens storlek. Sedan tillkommer en sak till: ju längre reglarna spänner, desto mer last hamnar på varje meter bärlina, och desto tätare måste plintarna stå.

Källa: Lathunden sid. 24, bärlinor av konstruktionsvirke till golvbjälkar i ett fack till altan, klass C24. Cellerna är största avstånd mellan plintarnas mitt i meter, och kolumnrubrikerna är reglarnas fria längd.

Ta raden för 45 × 170 mm, en bärlina som ofta hamnar i materiallistan. Bär den reglar som spänner 2,4 meter får plintarna stå högst 1,92 meter isär, mätt från mitten av en plint till mitten av nästa. Flera altansidor och en del materialräknare säger 2,5 meter för samma bärlina, och det är för glest. Det talet hör hemma på raden för 45 × 220 mm.

Lathunden lägger dessutom till en regel som är lätt att missa. Avståndet mellan reglarna bör vara högst en fjärdedel av avståndet mellan plintarna. Ligger reglarna på c 600 mm får plintarna alltså aldrig stå längre isär än 2,4 meter, hur grov bärlinan än är.

När c 400 mm är värt sina extra reglar

Tätare reglar är inget finare utförande. Det är ett svar på ett problem, och problemet är oftast trall som är 22 mm tjock. Ibland är det en altan där reglarna behöver gå längre än vad dimensionen klarar.

Ta en altan som är fyra meter lång. På c 600 mm blir det åtta reglar. På c 400 mm blir det elva.

Du vinner två saker. Reglarna får gå längre mellan bärlinorna, och slår du upp 45 × 145 mm i tabellen ovan och jämför kolumnerna för c 600 och c 400 mm skiljer det en tredjedels meter. Ibland sparar det en hel rad plintar. Golvet blir dessutom stummare under foten, och det märker du mest där folk står still, framför grillen och runt bordet.

Du förlorar virke och tid. Tre reglar till på altanen ovan, var och en med sin egen infästning i bärlinan. Och drygt en tredjedel fler trallskruv, för antalet ställen där bräda korsar regel växer lika mycket som antalet reglar.

Tabellerna frågar inte var i landet du bor

Slår du upp Lathundens tabeller för takbjälkar vill de veta snözonen innan de ger ett tal. Altantabellerna gör inte det. De är rikstal, och samma tal gäller i Malmö och i Kiruna. Den skillnaden är lätt att missa.

Snölastens grundvärde på mark går enligt kartan i samma bok från 1,0 kN/m² i sydligaste Skåne till 5,5 kN/m² i fjälltrakterna. Ett kilonewton per kvadratmeter motsvarar ungefär 100 kg på varje kvadratmeter. Stora delar av Norrlands inland ligger på 3,0 till 4,5 kN/m². Och en altan blir sällan skottad lika ofta som uppfarten, så snön ligger kvar på den hela vintern.

Här kommer ett råd som är mitt och inte ett tal ur tabellen. Ligger tomten i snözon 3,0 eller högre, gå upp ett steg i regeltabellen. Det betyder 45 × 170 mm där du annars skulle tagit 45 × 145 mm, och det kostar lite mer virke och tar bort frågan. Vill du ha ett räknat svar i stället för mitt råd kör du ditt eget fall genom Svenskt Träs dimensioneringsprogram på byggbeskrivningar.se. Det frågar efter ort och räknar snölasten själv.

Räcket, långa reglar och virket utan stämpel

Spännviddstabellen gäller reglar i ett fack. Det är en regel som vilar på två bärlinor och inget mer. En regel som går obruten över tre bärlinor bär mer, och Lathunden har en egen tabell för det fallet. Villkoret är att mittstödet hamnar inom 0,4 till 0,6 av den fria längden. Den varianten räknar jag inte på här.

Sist virket självt. Tabellerna förutsätter konstruktionsvirke, och till en altan ska det dessutom vara tryckimpregnerat: klass NTR A där virket möter mark och NTR AB ovanför, enligt Svenskt Träs byggbeskrivning. Vanligt bygghandelsvirke utan hållfasthetsstämpel hör inte hemma i ett bjälklag som ska stå ute i tjugo år.

Måtten på den här sidan gäller altanens stomme. Hur hög altanen får bli innan kommunen vill ha ett papper är en annan fråga, och svaret står i bygglov för altan, måtten som avgör. Vill du ha hela virkeslistan räknad på din egen altan gör trall-, regel- och plinträknaren det åt dig. Byggordningen från tjäldjup till sista skruven står i bygga altan, och resten av sidorna om altan och trädäck ligger samlade under altan och trädgård.

Vanliga frågor

Hur långt ska det vara mellan reglarna på en altan?

Lägg dem på c 600 mm. Måttet tas mitt på en regel till mitt på nästa, 600 millimeter, och det förutsätter att trallen är 28 mm tjock. Är trallen 22 mm får reglarna ligga tätare, på c 400 mm. Mät alltid mitt till mitt, aldrig mellan kanterna.

Vilken dimension ska altanreglarna ha?

Det beror på hur långt regeln ska gå mellan två bärlinor, och tabellen på den här sidan ger måttet för varje dimension. En regel på 45 × 145 mm klarar ett spann på 2,31 meter. Ska den gå längre går du upp till 45 × 170 mm eller 45 × 195 mm. Talen gäller konstruktionsvirke i klass C24 och kommer ur Svenskt Träs Lathunden. Mät spannet mellan bärlinorna först och välj dimension sedan.

Räkna reglar, bärlinor och plintar

Duger 45 × 95 mm som altanregel?

Inte som bärande regel i bjälklaget. Svenskt Träs dimensioneringstabell för altan börjar på 45 × 120 mm, och 45 × 95 mm finns inte med. TräGuidens tabell för golvbjälkar inomhus börjar på samma dimension. Att virket säljs i byggvaruhuset betyder inte att det är räknat för att bära ett golv.

Hur tätt ska plintarna stå under altanen?

Det avgörs av bärlinan, balken som plintarna står under, och inte av hur stor altanen är. En bärlina på 45 × 170 mm i klass C24 får ha högst 1,92 meter mellan plintarna. Det gäller när reglarna ovanpå spänner 2,4 meter, och spänner de längre måste plintarna stå tätare. Ligger reglarna på c 600 mm får plintavståndet dessutom aldrig vara mer än 2,4 meter.