Bygga altan, från plint till sista trallskruven

Plintarna står i marken. På dem ligger bärlinorna, de grova balkarna, och tvärs över bärlinorna ligger reglarna, som är klenare. Ovanpå reglarna skruvar du trallen. Så ser en altan på plintar ut, och så har den sett ut i alla år.

Det som gör bygget svårt är inte snickeriet. Det är att varje lager ärver felen från lagret under. Står en plint två centimeter fel kan du flytta den samma eftermiddag, medan betongen är våt. Ligger felet i ett golv som redan är skruvat får du gå på det så länge altanen står.

Därför är ordningen minst lika viktig som måtten, och den börjar före spaden.

Bygglovet hänger på höjden över marken

Kommunen bryr sig om två mått på altanen. Det ena är hur högt golvet kommer att ligga över marken. Det andra är hur långt ut från huset altanen sträcker sig.

Ligger tomten inom detaljplan slipper du bygglov så länge golvet ligger högst 1,8 meter upp och altanen står inom 3,6 meter från en byggnad. Detaljplanen är kommunens karta över vad som får byggas i området, och de flesta tätorter har en. Går du längre bort från huset sjunker gränsen till 1,2 meter. Får altanen tak, glas eller ett tätt plank och står närmare tomtgränsen än 4,5 meter, behöver du också grannens skriftliga medgivande eller bygglov.

Det som fäller folk är var höjden mäts. Den tas på altanens yttersida, från marken upp till golvets ovansida. På en tomt som sluttar är altanen kanske tjugo centimeter hög vid husväggen och över en meter vid det yttre hörnet, och det är det yttre hörnet som räknas.

Vad som händer när du sätter tak över altanen, och vad som gäller på mark som är prickad i planen, står i bygglov för altan, måtten som avgör. Läs det innan virket beställs. Bygger du en lovpliktig altan utan lov tar kommunen ut en byggsanktionsavgift, och för en altan på 20 kvadratmeter landar den över 20 000 kronor. Den tas ut även av den som inte visste bättre.

Snöret och diagonalerna kommer före spaden

Slå ner en pinne i varje hörn och spänn ett murarsnöre mellan pinnarna. Snöret är altanens ytterkant, och det är det du kommer att mäta allting från de närmaste dagarna. Låt det sitta kvar tills trallen ligger.

Sedan kontrollerar du att rektangeln är rät, och det gör du inte med en vinkelhake. Mät de två diagonalerna, från hörn till motsatt hörn. Är de lika långa är alla fyra hörnen räta. Skiljer de sig flyttar du en pinne i sidled och mäter igen tills de stämmer. Det går fortare än att mäta vinklar och det blir exaktare.

Nu ska du bestämma åt vilket håll trallbrädorna ska ligga, och det låter som en fråga om utseende men det lägger fast hela stommen. Reglarna ligger alltid tvärs brädorna. Bärlinorna ligger tvärs reglarna. Plintraderna hamnar alltså parallellt med trallen, och det är deras lägen du markerar nu.

Sist sätter du höjden. Spänn ett snöre i den nivå där altangolvets ovansida ska ligga, från tröskeln om altanen går ut från en altandörr. Dra sedan av trallens tjocklek och regelns höjd, så vet du var bärlinans ovansida ska hamna. Det snöret är facit för resten av bygget.

Bygga altan på plintar som står still när det fryser

Plinten är betongklossen som för altanens tyngd ner till fast mark. Antingen köper du färdiga plintar med en stolpsko ingjuten i toppen, eller så gjuter du egna i en pappform.

Hur djupt de ska ner bestämmer tjälen. När vatten fryser i finkornig jord lyfter det allt som står ovanpå, och lyftet är aldrig lika stort under alla plintar. Tjäldjupet går från ungefär 1,1 meter i Skåne till 2,5 meter i övre Norrland, enligt TräGuiden, Svenskt Träs kunskapssajt på nätet.

En altan väger betydligt mindre än ett hus, och den kräver sällan att varje plint står på det djupet. Kravet som alltid gäller är i stället att plinten står på fast botten, på grus eller makadam som inte håller kvar vatten. Är du osäker på vad som finns under grässvålen, gräv ett provhål först och beställ plintarna sedan. En spade jord berättar mer än en timme vid datorn.

På lera, och på mark som redan har satt sig, är markskruv ett bättre val än gjuten plint. Den skruvas ner med ett förlängningsskaft och går att justera i höjd i efterhand. Ingen gjuten plint gör det.

Glöm inte trappan. Den står på sitt eget fundament, och lyfter tjälen ena sidan en vinter står trappan skev mot ett golv som är rakt. Steghöjder och vad fundamentet under dem kräver står i bygga trappa.

Ska altanen ligga lågt, en bit över gräset eller på plattor som redan finns, är det ett annat bygge med egna krav på luft under virket. Det bygget står i lågt trädäck direkt på mark eller plattor.

Reglarna och bärlinorna får inte spänna hur långt som helst

Två frågor bestämmer dimensionerna i stommen. Hur långt får en regel gå fritt mellan två bärlinor? Och hur långt får det vara mellan två plintar under samma bärlina?

Reglarna lägger du på c 600 mm. Det betyder 600 millimeter från mitten av en regel till mitten av nästa, inte mellan kanterna. Ser du cc 600 eller s 600 i en tabell är det samma mått med ett annat namn. Med det avståndet får en regel på 45 × 145 mm spänna 2,3 meter fritt mellan två bärlinor, enligt Lathunden, den lilla handbok Svenskt Trä ger ut till byggare. Behöver reglarna gå längre än så tar du en grövre dimension eller lägger in en bärlinrad till. TräGuidens principlösning för altanbjälklag räknar för övrigt med reglar på minst 45 × 170 mm, också de på c 600 mm.

Under bärlinan gäller ett annat mått, och det är det som oftast sätts för glest. Hur långt det får vara mellan två plintar hänger på bärlinans dimension och på hur mycket altan den ska bära, vilket beror på hur långt reglarna ovanpå spänner. Två altaner med samma bärlina får olika många plintar om den ena är djupare än den andra.

Ta en bärlina på 45 × 170 mm som bär reglar med 3,6 meters spännvidd. Lathunden ger 1,47 meter mellan plintarna i det fallet. Det är en bra bit från de två och en halv meter som många altanguider anger. Det talet förutsätter en bärlina på 45 × 220 mm, och då bara under de kortaste reglarna.

Båda tabellerna, spännvidd per regeldimension och plintavstånd per bärlina, står i avstånd mellan reglar och plintar. Läs dem först, sedan bestämmer du hur många hål du ska gräva.

Räknaren här under tar dina mått och ger antalet reglar, bärlinor och plintar, löpmeter virke, antalet trallbrädor och hur många skruv de kräver.

Räknaren läser samma tabeller som sidan ovan, och den antar att bärlinan har samma dimension som reglarna. Tar du en grövre bärlina tål den ett längre avstånd mellan plintarna än räknaren räknat med. Talet du får är alltså lika många plintar eller fler, aldrig färre.

Reglarna fästs i bärlinan med vinkelbeslag och ankarskruv, eller snedskruvas med två skruv i varje infästning. Beslagen ska vara varmförzinkade eller rostfria. Och beslaget ska ha sin egen ankarskruv, inte en trallskruv som blev över. Rostfri skruv i ett varmförzinkat beslag äter upp zinken när det är fuktigt, och varför det blir så står i trallskruv, vilken som håller i tjugo år.

Allt virke i stommen ska vara tryckimpregnerat, och Svenskt Trä skiljer på två klasser. Tryckimpregnerat NTR A är klassen för virke som står i kontakt med mark eller är svårt att byta ut. Det är stolparna och bärlinorna. NTR AB räcker för virke som sitter fritt ovan mark, och det är trallen.

Fall på altanen läggs i bärlinorna

Altangolvet ska luta bort från huset. Svenskt Trä anger ungefär 1:100, vilket är en centimeter per meter. På en altan som är fyra meter djup ligger ytterkanten alltså fyra centimeter lägre än kanten vid fasaden, och det ser ingen med blotta ögat.

Lutningen läggs när bärlinorna sätts, genom att den yttre bärlinan får ligga lägre än den inre. Så enkelt är det, om du gör det då. Försöker du lägga fallet efteråt, genom att hyvla reglarnas översida eller kila under trallen, blir det aldrig jämnt. Det märks första gången det regnar, på var vattnet blir stående.

Mot husväggen, mot grunden och mot varje stolpe lämnar du 6 mm rörelsefog. Måttet är Svenskt Träs. Virket sväller när det regnar, och en bräda som ligger dikt an mot putsen har ingenstans att ta vägen.

Tjockleken på trallen bestämmer hur tätt reglarna ligger

Ju tunnare trallbräda, desto tätare måste reglarna ligga. Annars fjädrar golvet mellan infästningarna, och det känns under foten långt innan något går sönder.

Källa: TräGuiden, läggning av trall, hämtad 19 september 2026. Måttet 26 mm gäller värmebehandlad trall.

28 mm trall är det som ligger på pall i bygghandeln, och tabellen visar varför. Tunnare bräda bär inte c 600 mm. En bräda på 22 mm kostar mindre per meter, men den tar reglarna med sig ner till c 400 mm, med 400 millimeter mellan regelmitterna i stället för 600. Det är hälften mer regelvirke att bära hem och hälften fler reglar att kapa, innan du ens öppnat trallpaketet.

Springan mellan brädorna är inte heller något du väljer på känsla. Svenskt Trä anger ett minsta avstånd från kant till kant, och det växer med brädans bredd eftersom en bred bräda rör sig mer än en smal.

Källa: TräGuiden, samma sida. Talen gäller tryckimpregnerad furu i träskyddsklass NTR A eller NTR AB.

Måtten gäller när brädan läggs, medan den fortfarande är fuktig från impregneringen. Sedan torkar virket och springan blir bredare. Lägger du brädorna kant i kant i maj sväller de mot varandra första hösten, och då buktar golvet i stället för att ligga. Kapa två distansbitar i rätt tjocklek och flytta dem framför dig medan du skruvar. Ögonmåttet klarar inte trettio brädor i rad.

Skruven ska vara minst 4,2 mm tjock. Till trall på 28 mm ger tabellen ovan 55 mm längd. En bräda som är 95 mm eller bredare får två skruv i varje regel, satta 30 mm in från vardera kanten. Förborra med ett borr på 3 till 3,5 mm, framför allt vid brädändarna, för där spricker de annars.

Vilket stål skruven ska vara i, och varför fel stål syns som en svart rand runt varje skruvhuvud, står i trallskruv, vilken som håller i tjugo år. Kortversionen för en tryckimpregnerad altan är rostfritt A4.

Första brädan läggs efter snöret

Börja vid huset, men lägg första brädan efter ett snöre och inte efter fasaden. En fasad är sällan rak. Lägger du efter den följer felet med genom hela golvet och slutar som en kil vid ytterkanten.

Kontrollera var fjärde bräda mot ett mått du tar från snöret. Två millimeter fel per bräda syns inte på bräda två. På bräda trettio är det sex centimeter.

Skarvar ska ligga mitt över en regel, med varsin skruv i de två brädändarna, och de ska förskjutas mellan raderna så att de inte hamnar på rad. En skarv som hänger i luften mellan två reglar sviktar under foten direkt och spricker efter en vinter.

Ligger en bräda högre än sin granne kallas det fogsprång, och det bör enligt Svenskt Trä inte vara mer än 3 mm. Sortera högen först och lägg de skevaste brädorna åt sidan. Det är lättare än att brottas med dem när halva golvet redan ligger.

Frisen är ramen av brädor runt altanens kant, lagd tvärs de andra. Den döljer ändträet. Det är brädornas kapade ändar, och ändträ är den del av en bräda som suger vatten snabbast. Frisen behöver en extra regel under skarven där den möter golvet, och den regeln ska sitta på plats innan trallen läggs. Kommer du på det efteråt får du skruva loss brädor för att komma åt.

Det som syns först nästa sommar

1. Golvet ligger vågrätt. Svenskt Trä anger ungefär 1:100 bort från huset, och utan fall blir varje springa en ränna som håller kvar vattnet.
2. Brädorna ligger kant i kant. Springan är angiven per brädbredd, och ett golv utan springa buktar redan första hösten.
3. En skruv per korsning på en bred bräda. TräGuiden vill ha två från 95 mm bredd, annars vrider sig brädan ur läge.
4. Förzinkad skruv i tryckimpregnerat virke. TräGuiden anger rostfritt A2 eller A4, eller härdat stål i korrosivitetsklass C4. Fel skruv ger en svart rand runt varje huvud efter ett par somrar, och den går inte att tvätta bort.
5. Skarvar i luften mellan två reglar. Varje skarv ska ha en regel under sig.
6. Plintar satta på matjord. Jorden håller kvar vatten, vattnet fryser och lyfter plinten, och en plint som lyfts en vinter går inte tillbaka på våren.

Alla sex går att undvika med ordningen ovan. Plinten flyttar du medan betongen är våt, och fallet lägger du så länge reglarna ligger bara.