Dreva fönster så att det blir tätt inne och öppet ute

Drar det från ett fönster som är nytt är det sällan fönstret det är fel på. Det är spalten runt karmen, den fasta ramen som fönstret hänger i. Karmen står i ett hål som är lite större än den själv, med 10 till 15 mm luft runt om, för det är där kilarna och skruvarna sitter när fönstret sätts in. När fönstret hänger rätt är den spalten ett hål rakt ut i vintern, med en list framför.

Att dreva är att fylla spalten med isolering och sedan täta den på insidan. Det är ett litet jobb, men det är lätt att göra fel på ett sätt som inte syns förrän fönstret kärvar eller väggen får fukt.

Tätt inne och öppet ute är hela principen

Elitfönster beskriver i sin monteringsanvisning fogen mellan karm och vägg som en fortsättning av väggen, och delar upp den i tre skikt. Ytterst ska den skydda mot regn och vind och kunna vädra ut fukt. I mitten ska den isolera mot kyla och ljud. Innerst, mot rummet, ska den vara tät mot både luft och vattenånga.

Skälet är fukt. Luften i rummet bär vattenånga, och ju längre ut i spalten du kommer, desto kallare är det på vintern. Läcker varm inneluft ut i drevet kyls den av på vägen, och vattnet fälls ut som kondens mitt i isoleringen. Därför tätar du innerst, så att luften inte kommer in i spalten alls. Ytterst lämnar du öppet, så att det som ändå hamnar där kan torka ut.

Traryd, som också tillverkar fönster, säger samma sak med andra ord. Skyddet mot utsidan ska vara vindtätt men inte diffusionstätt, vilket betyder att vattenånga ska kunna ta sig igenom det. Det ska andas. Elitfönster går ett steg längre och vill ha en tom kanal ytterst i spalten, minst 15 mm djup, runt hela karmen, så att fukt i fogen har någonstans att ta vägen.

Spalten runt karmen ska vara 10 till 15 mm

Drevningen börjar redan när fönstret sätts in. Svenskt Trä, branschens egen organisation, vill ha minst 10 till 15 mm mellan karm och vägg för att drevet ska få plats. Traryd anger att hålet i väggen ska vara 15 till 30 mm större än fönstret, vilket blir upp till 15 mm per sida. Bygglagret, som säljer byggvaror, landar på 10 till 15 mm.

Är spalten smalare än så får du inte in en remsa utan att pressa, och då är ett expanderande drevband bättre. Drevtillverkaren 3C Production anger 5 till 15 mm som bästa fogbredd för sitt band.

Dreva först när skruvarna är justerade och bågen går lätt att öppna och stänga. Bågen är den del av fönstret som rör sig, den med glaset i.

Välj drevremsa av mineralull och låt fogskummet stå

Källorna rad för rad är isolertillverkaren Isover för mineralullen, drevtillverkaren 3C Production för det expanderande bandet och Svenskt Trä för fogskummet. Så hämtar jag värden från tillverkarna.

Drevremsa av mineralull är standarden, och det är den jag rekommenderar. Det är en tunn remsa glasull eller stenull på rulle. Hos både Isover och Rockwool är den oftast 60 mm bred och 20 till 30 mm tjock. Isover säljer den i par. En oplastad remsa går längst in i spalten, och en remsa klädd med plastfolie sätts närmast rummet och blir själva lufttätningen.

Lindrev är remsor av linfiber, och tillverkaren Zikon säljer dem just för karmar runt fönster och dörrar. Det är vad jag skulle välja i ett timmerhus eller ett hus från 1800-talet utan plast i väggen. Har huset en plastfolie i väggen, tätar du insidan ändå, vad du än drevar med.

Det expanderande bandet är en skumplast som är hoppressad till 2 mm och sväller till 30 mm på ungefär en och en halv timme, enligt 3C Production. Det är smidigt i en smal spalt, men bandet tätar inte insidan självt. 3C kräver diffusionstät fogmassa på insidan och en list mot regn och sol på utsidan.

Fogskum är den fjärde vägen, och den enda jag avråder från.

Det finns de som säger emot. Morups drevar själva med ett lågexpanderande, flexibelt skum, och skruvtillverkaren Essve rekommenderar sitt eget fogskum. Men det är tillverkaren av ditt fönster som står för garantin, och en remsa mineralull går att dra ut igen den dag fönstret behöver justeras.

Packa löst nog att karmen står kvar rak

Här går de flesta fel, och felet syns inte förrän fönstret kärvar. Traryd skriver att du inte ska packa för hårt, för då kan karmen bågna. Elitfönster skriver att drevningen inte får göras så hårt att karmen böjer inåt från väggen. GDS, som skriver om byggvaror, förklarar varför löst dessutom isolerar bättre. Det är den stillastående luften i ullen som isolerar, och pressar du ihop remsan försvinner luften.

Rätt känsla är att remsan fyller spalten och sitter kvar utan att du håller i den. Vik den dubbel, lägg den på bredden över spalten och tryck in mitten med drevspaden, så att den viker sig ner i springan. Sträck den inte runt hörnen. Isover vill att du drevar ända ut i hörnet, viker remsan i en båge och trycker in den en bit förbi hörnet. Sedan drevar du baklänges in mot hörnet, så att det blir gott om ull just där.

Svenska Fönster vill att 80 procent av karmens djup fylls med drev, med dubbel remsa från båda sidor. De yttersta 15 mm lämnar du tomma, enligt Elitfönster och Bygglagret, för det är kanalen som låter fukten ut.

Häng sedan på bågen, öppna och stäng. Kärvar den drar du ut lite drev där karmen buktar.

Ordningen är utsidan först och insidan sist

1. Börja på utsidan, med fönstret färdigskruvat. Starta en bit upp på karmens sida, cirka 20 cm från ett hörn, så att skarven inte hamnar i hörnet. Isover börjar på samma avstånd när de drevar från insidan.
2. Vik remsan dubbel och tryck in den runt hela karmen i ett stycke. Svenskt Trä vill ha remsan obruten hela vägen runt.
3. Lämna de yttersta 15 mm av spalten tomma.
4. Skarva med ungefär 15 cm överlapp, som Isover anger, och lägg skarven i en av de stående fogarna längs karmens sidor.
5. Sätt fodret ute. Fodret är listen som täcker spalten, och på utsidan är det vindskyddet. Det får inte fogas mot karmen. Ska fodret målas gör du det innan det sätts, och på en dag som klarar samma väderkrav som fasaden.
6. Gå in och dreva från insidan på samma sätt, tills drevet fyller ungefär 80 procent av karmdjupet. Lämna 3 cm innerst för tätningen.
7. Täta insidan, som nästa avsnitt beskriver. Sätt fodret inne sist.

Tätningen på insidan med fogmassa eller tejp

Bara drev räcker inte, och det är det här steget som skiljer ett fönster som drar från ett som är tyst och varmt. Bygglagret är tydliga: drevremsa ensam är inte tillräckligt, men drevremsa tillsammans med tejp eller fogmassa ger en bra isolering.

Det klassiska är bottningslist och fogmassa. Bottningslisten är en rund, mjuk list av skumplast eller gummi som du trycker in i spalten innanför drevet. Den blir botten som fogmassan ligger mot, så att fogen inte blir för djup och så att massan fäster mot karmen och väggen i stället för mot drevet. Ovanpå listen lägger du en fogmassa som enligt Elitfönster ska vara diffusionstät, elastisk och fästa bra mot både vägg och karm. Traryd kallar den luft- och diffusionstät mjukfog. Elastisk är ordet att leta efter på tuben, för fogen ska följa karmens rörelser.

Alternativet är tejp. Bygglagret nämner ångspärrstejp direkt mellan karm och vägg, och Isovers plastade remsa gör samma jobb med folien som redan sitter på remsan. Isover varnar för en sak. Folien får inte haka upp sig på karmens hörn, för då blir det en glipa, och luften hittar den.

Har väggen en plastfolie ska tätningen hänga ihop med den. Folien är väggens ångbroms, det skikt som hindrar vattenångan i rumsluften från att gå in i väggen, och den hjälper inte om den slutar en decimeter från karmen. Svenskt Träs kunskapssajt TräGuiden skär folien så att en remsa på cirka 200 mm lämnas kvar in i fönsterhålet, och klämmer den mellan karm och smyg med en bottningslist av gummi. Smygen är väggens kant inne i fönsteröppningen, den yta som fodret sedan täcker. Då är väggen tät hela vägen fram till karmen.

Felen bakom kallras vid nya fönster

De fem vanligaste, i den ordning jag stöter på dem.

1. Ingen tätning inne. Luften drar in genom drevet, och det drar kallt vid karmen trots att fönstret är nytt. Det är ett otätt fönster och inte kallras, även om båda känns likadant, och skillnaden mellan kallras från glaset och drag genom fogen går att se med en rökelsepinne. Varför ett nytt fönster drar är en fråga Bygglagret får så ofta att de har skrivit en egen sida om den. Luften som drar in genom fogen syns inte i fönstrets U-värde, som bara mäter hur mycket värme som går genom själva fönstret.
2. Fogmassa på utsidan. Fukten som hamnar i spalten kan inte torka utåt. Utsidan ska andas, skriver Traryd.
3. För hårt packat. Karmen buktar, bågen kärvar, och springan mellan karm och båge blir otät.
4. Styvt fogskum. Fönstret går inte att justera, och tillverkaren står inte för problemet.
5. Skarv i hörnet, eller en remsa som är bruten. Hörnet är det svåraste stället att fylla, och en skarv där är ett hål.

Drar det mellan båge och karm på ett gammalt fönster sitter felet i bågen eller tätningslisterna, och då hjälper det mer att renovera fönstret än att dreva om. Imma på insidan av glaset är inte drevningens fel. Det är rummets luftfuktighet som möter ett kallt glas, och vad som är normal luftfuktighet inomhus reder jag ut i fuktguiden. Samma spalt finns runt en dörrkarm, och hur bred den blir räknar du fram när du ska bygga innervägg med reglar och gips.