Isolera källarväggen invändigt utan att muren blir våt

Källarrummet är kallt och du vill göra något åt det. Det närmaste till hands är att isolera källarväggen invändigt, med reglar mot muren, ull mellan reglarna och gips utanpå. Den väggen gör rummet varmare och grundmuren kallare, och en kall mur som står i fuktig jord blir våt. Tidningen Gör Det Själv pekar ut just den uppbyggnaden som orsak till stora problem med mögel och dålig inomhusmiljö.

Så svaret är obekvämt och kort. Isolera utifrån om du över huvud taget kan gräva. Måste du isolera inifrån går det, men bara på en vägg som är torr året om, och då tunt, med ett material som inte kan mögla, och utan en millimeter plastfolie.

Varför muren blir kallare när rummet blir varmare

En grundmur utan isolering är nästan lika kall som jorden utanför. Värmen från rummet läcker ut genom betongen, och på vägen genom muren sjunker temperaturen från rummets nivå ner mot markens. Någonstans i det temperaturfallet ligger daggpunkten, den temperatur där luftens vattenånga slutar vara ånga och blir vatten. Hamnar daggpunkten inne i muren är det där vattnet lägger sig.

Sätter du isolering på insidan flyttar du hela temperaturfallet in i isoleringen. Rummet behåller sin värme, men den värme som förut gick ut i betongen gör det inte längre, och muren hamnar närmare markens temperatur än rummets. Isodrän tillverkar utvändiga dräneringsskivor och är därmed part i frågan, men de beskriver bra vad som hände när svenskar började inreda sina källare på sextiotalet. Källaren blev varmare, grundmuren blev kallare, och isoleringen och träreglarna innanför den möglade eller ruttnade.

Utvändig isolering gör raka motsatsen. Muren hamnar innanför isoleringen, på den varma sidan, temperaturfallet flyttar ut i skivan och vidare ut i marken, och betongen håller sig nära rumstemperatur. Rockwool, som också tillverkar stenull, skriver det som en regel utan undantag. Väggar av betong och mursten ska alltid ha den största andelen isolering på utsidan, för att undvika kondens på insidan.

Var daggpunkten ligger beror på luften i rummet. Ta en inredd källare med 20 grader och 50 procent relativ luftfuktighet, där luften bär hälften av den vattenånga den kan bära vid den temperaturen. Daggpunkten hamnar då på 9,3 grader. Det talet har jag räknat själv med Magnus-formeln, så som Lawrence beskriver den i tidskriften BAMS. Varje yta som är kallare än så blir fuktig, och betongen bakom 70 millimeter ull kan mycket väl vara det utan att du ser en enda droppe. Hela tabellen över hur talet flyttar sig med temperatur och luftfuktighet står i vad hygrometerns tal betyder.

Är väggen torr i dag, hela året

Paroc, som tillverkar stenull, använder ett ord om den här konstruktionen som är värt att läsa två gånger. Att tilläggsisolera en källaryttervägg från insidan är en riskkonstruktion. Samma tillverkare skriver att det inte bör vara den enda åtgärden, och att du måste vara säker på att väggen är torr året runt om du ändå väljer den.

Det är orden året runt som gör villkoret svårt. En källarvägg kan vara knastertorr i mars och fuktig i augusti, och den som mäter en enda gång i april får fel svar med gott samvete.

Två mätningar ska vara gjorda, och först därefter köper du skivor. Den första är plasttestet. Du tejpar en bit plastfolie över den blötaste fläcken på muren, lufttätt längs alla fyra kanterna, och låter den sitta ett par dygn. Vatten på foliens baksida, den mot betongen, betyder att muren suger in vatten ur jorden utanför, och då bygger du ingenting framför den. Vad de andra två utfallen betyder står i plasttestet och de tre orsakerna. Har du redan gjort testet och vill ha svaret direkt matar du in det du ser i formuläret som ställer diagnos på källaren.

Den andra mätningen är en yttemperatur. Rikta en infraröd termometer mot muren en bit ovanför golvet och läs av rummets luftfuktighet i samma stund. Ligger ytan redan i dag under daggpunkten, innan du har satt upp någonting, kommer betongen att ligga längre under den efteråt.

Boverket, som skriver byggreglerna, säger var ansvaret ligger i det här skedet. Vid renovering ska fuktförhållandena i källarytterväggen utredas, och den som projekterar ska ta reda på om den invändiga väggen och ytskikten klarar de fuktförhållanden som kan väntas. Boverket räknar dessutom upp åtta faktorer som påverkar hur sannolik en fuktskada är, och två av dem är precis de du håller på att ändra. Den ena är var isoleringen placeras i förhållande till resten av konstruktionen. Den andra är vilken temperatur källaren håller.

Lägg minst en tredjedel på utsidan

Det säkraste sättet att isolera en källarvägg är att göra det på utsidan. Det är Parocs formulering i deras projekteringsstöd för fuktsäkra konstruktioner, och där står också varför insidan ska lämnas i fred. Väggens insida görs normalt så att ånga kan passera, så att fukten i betongen kan torka inåt.

Rockwool sätter en siffra på hur mycket som får hamna inne. Minst en tredjedel av den totala isolertjockleken i en källarvägg ska ligga på utsidan. Då höjs temperaturen på väggens insida, kondensrisken minskar och väggen blir torrare, skriver de.

Tredjedelen är ett golv, inte ett mål. I tillverkarens egen exempeltabell ligger mellan 37 och 53 procent av isoleringen ute, närmare hälften.

Källa: Rockwool, isolering av källarvägg, för mark av sand eller grus och en vägg av 200 mm lättklinkerblock. Ute är två lager dränerande skiva. Andelen ute är räknad av mig ur tillverkarens egna tal. Rockwool skriver själva att talen beror på var marknivån ligger, så använd raderna för att jämföra med varandra, inte som projekterat värde för din vägg.

Kolumnen längst till höger är U-värdet, hur många watt som går igenom en kvadratmeter vägg när det skiljer en grad mellan inne och ute. Lägre tal betyder tätare vägg. Mellan tabellens sämsta och bästa rad skiljer det fem hundradelar, och det är mycket på en vägg. Titta sedan på andelskolumnen. Raden med tjockast ull inne och tunnast skiva ute är också den som ligger närmast tillverkarens eget golv på en tredjedel. Vill du ha både lågt U-värde och marginal mot fukten gör du den yttre skivan tjockare och låter den inre vara.

Att isolera källarväggen utvändigt betyder att gräva, och därför gör nästan ingen det för värmens skull ensam. Det görs när dräneringen ändå ska bytas, och då är en isolerande skiva en liten merkostnad mot schakten. Vad grävningen kräver i djup, fall och återfyllning står i dränera huset.

Isolera källaren inifrån, när det ändå går

Ibland går det inte att gräva. Garaget står på den sida som behöver det mest, huset ligger tätt intill tomtgränsen, eller så kostar ett varv runt grunden mer än vad ett källarrum är värt. Då gäller tre villkor, och alla tre ska vara uppfyllda samtidigt.

• Väggen är torr, kontrollerad både en sommar och en vinter
• Det utvändiga fuktskyddet och dräneringen fungerar
• Ingenting rinner in vid regn, och det finns inga saltränder på betongen

Är villkoren uppfyllda sätter Paroc taket i millimeter. Välj en tunn isolering, skriver de, med högst 70 millimeter stenull mellan reglarna. Anvisningen stod på Parocs egen svenska sajt, som togs ner när Owens Corning tog över, så jag citerar den arkiverade versionen från mars 2023. Någon nyare tillverkare som sätter ett tal har jag inte hittat. Lagret är mindre än hälften av vad en vanlig regelvägg rymmer, och det är hela poängen. Ju tjockare det blir, desto kallare blir betongen bakom det.

Reglarna ska vara av stål. Paroc säger varför i en enda mening. Fukt kan skada träreglar. Rockwool tillåter både stål och trä men kräver att regelverket står avskilt från väggen. Jag går på Paroc här. En träregel mot en källarvägg är trä på den plats i huset där det är som kallast och fuktigast, och det är precis den kombinationen som möglade bort källarväggarna på sextiotalet.

Så det som frågan oftast handlar om. Ingen plastfolie.

En ångspärr är den plastfilm som i en vanlig yttervägg hindrar fuktig inomhusluft från att vandra in i isoleringen och fällas ut där. I en källarvägg under mark kommer fukten från andra hållet, och då gör filmen motsatt nytta. Rockwool skriver villkoret exakt. Plastfolie används inte på källarväggar, såvida inte merparten av väggen ligger över marknivå. Paroc skriver att väggen byggs upp utan luft- och ångspärr.

En ångspärr behöver inte vara av plast för att räknas som en. Rockwool räknar en tät färg och aluminiumfolie till samma kategori, och tillägger att två ångspärrar i samma konstruktion ska undvikas. Den glansiga latexfärgen som redan sitter på betongen är ett sådant tätt skikt, och vad du gör med den står längre ner.

Regelvägg eller limmad skiva

Regelväggen bygger på att stommen aldrig rör muren. Så här ser Parocs skiktföljd ut, räknad från muren och inåt.

• En styv stenullsskiva av typen takboard, 20 mm, direkt mot betongen
• En stålstomme med c 600 mm mellan reglarna, det vill säga 600 mm från mitten av en regel till mitten av nästa. Står det cc eller s i en anvisning menas samma mått
• Stenull i facken mellan reglarna
• Drevningsremsa eller sylltätning i anslutningarna, det mjuka bandet som tätar mot golv och tak
• Gipsbaserad skiva ytterst

Rockwool beskriver samma vägg med andra ord och lägger till kravet att regelverket ska stå fritt från väggen.

Den andra vägen är att inte bygga någon vägg alls. En mineralisk isolerskiva limmas direkt mot betongen, utan spalt och utan reglar. Tillverkaren Xella gör en sådan skiva under namnet Multipor, av sand, kalk och cement och utan något organiskt i, och anger uttryckligen källarvägg som användningsområde. Gör Det Själv har byggt en sådan vägg med skivor på 100 mm. Arbetet tog två dagar, och materialet till 12 kvadratmeter kostade drygt 5 000 kronor.

En invändning hör till. Parocs vägg blir 90 mm tjock med takboarden inräknad, och Multiporväggen i tidningen är 100 mm. Talen gäller olika material och ska inte jämföras rakt av, för ull i en öppen regelstomme och en massiv mineralskiva limmad mot betong beter sig olika i fukt. Men ingen av de källor jag har läst säger var gränsen går för den limmade skivan. Vill du ha marginal finns samma skiva i 50 och 80 mm.

Vilken av de två jag skulle välja beror på hur rak väggen är. Har du en gjuten betongvägg som går att slipa jämn tar du skivan. Den blir tunnare än regelväggen och lämnar inget hålrum där något kan gå fel. Har du en murad vägg av lättklinker, de grova blocken av bränd lera, med svackor på en centimeter måste hela ytan putsas upp innan limningen. Då blir regelväggen enklare att få rätt för samma pengar.

Muren ska vara naken när du börjar

Först ska allt som sitter på muren bort. Gör Det Själv gör det till ett eget moment före allt annat. Insidan ska rensas helt från allt organiskt som kan suga fukt och bli grogrund för mögel, och skrapas ren så att inga tapetrester, inget lim och ingen färg sitter kvar och bromsar fuktvandringen i väggen.

Det är det sista, färgen som bromsar, som gör ett halvt arbete sämre än inget alls. En skiva som släpper igenom ånga mot en latexmålad betongvägg har ingenstans att skicka fukten. Skivan släpper igenom, färgen under gör det inte, och fukten samlas i skarven mellan dem.

Samma sak gäller en plastad golvmatta som går upp en bit på sockeln, och tapetlagren som har suttit där sedan sjuttiotalet. Isodrän beskriver vad som händer när uttorkningen inåt bromsas. Ytskikten släpper när fukthalten blir för hög. Flagnande färg nedtill på en källarvägg är inte ett målningsfel, det är en avläsning. Boverket räknar upp den tillsammans med fuktrosor och saltutfällningar som synliga tecken på att materialet har fått mer fukt än det tål.

Hela ordningen, med steget alla hoppar över

1. Ta reda på varifrån fukten kommer. Plasttestet på väggen, och en hygrometer som får hänga kvar från maj till september.
2. Åtgärda utifrån. Marklutningen och stuprören först, dränering om plasttestet pekar på markfukt.
3. Låt muren torka. En källarvägg som just har grävts fram och klätts om är blöt och behöver månader på sig.
4. Mät om, en gång på sommaren och en gång mitt i vintern.
5. Skrapa väggen ren från färg, tapet, lim och allt annat organiskt.
6. Isolera, tunt och utan plast.

Steg tre är det som offras. Schakten är igenfylld, rabatten är lagd, och då känns det bakvänt att låta ett tomt rum stå och torka i ett halvår. Men uttorkningen går åt två håll, ut mot marken och in mot rummet, och bygger du en vägg framför betongen har du stängt det ena av dem.

Ska källaren bli ett rum att bo i är väggen bara en av flera frågor. Golvet, ventilationen och vad kommunen kräver när ett förråd blir bostadsyta står i inreda källaren. Väggen löser du först, för resten står på den.