Isolera krypgrunden, men mät fukten först

Golvet är kallt i februari. Du har varit nere i krypgrunden med en ficklampa, och mellan bjälkarna ligger ett tunt lager ull som någon stoppade dit när huset byggdes. Att fylla på är rätt tanke. Den kommer bara ofta i fel ordning.

Isolerar du krypgrunden blir utrymmet under golvet kallare. Bjälklaget är golvets bärande stomme av bjälkar, och värmen som förut läckte ner genom det höll grunden torr. Lägger du mer isolering där stannar värmen uppe i huset, och kvar där nere blir en kall grund med lika mycket fukt som förut. Boverket, som skriver byggreglerna, säger det utan omsvep i sin Energiguide. Isoleringen kan göra själva krypgrunden kallare och fuktigare, och fuktrisken ska kontrolleras varje gång.

Därför går den här sidan i den ordning som jobbet ska göras. Först mäter du fukten, sedan gör du något åt den, och sist isolerar du. Hoppar du över de två första stegen får du ett varmare golv och en grund som börjar mögla under det.

Uteluftsventilerad krypgrund eller varmgrund

En uteluftsventilerad krypgrund har ventiler i grundmuren och luftas med luft utifrån. Det är den vanliga sorten under svenska småhus, och det är den som blir kallare när du isolerar bjälklaget. Under riktigt gamla hus kan den vara en torpargrund, där huset vilar på en stenfot av staplad sten utan bruk och luften kommer in genom gluggar mellan stenarna.

En inneluftsventilerad krypgrund kallas i dagligt tal varmgrund. Den är tät mot uteluften och luftas i stället med luft från bostaden. Isoleringen ligger på marken och innanför grundmuren, ungefär som i en platta på mark, och bjälklaget har bara ett tunt lager. Svenskt Trä, träbranschens egen organisation, skriver att den principen togs fram just för att göra krypgrunder fuktsäkrare.

Vilken du har ser du när du ligger där nere med lampan.

Ventilationen har egna tal, och de är större än de flesta tror. För en uteluftsventilerad grund med självdrag anger Svenskt Trä en minsta öppningsarea per 100 kvadratmeter bjälklag. I ett vindutsatt läge är den 0,05 kvadratmeter, i ett vindskyddat det dubbla. Luftas grunden med fläkt är kravet minst 1 kubikmeter luft i timmen per kvadratmeter bjälklag.

Har du en varmgrund som fungerar ska du inte göra om den till något annat. Har du en uteluftsventilerad grund är det nästa avsnitt som avgör vilken av de två vägarna du får ta.

En hel sommar med hygrometern i grunden

Häng en hygrometer i krypgrunden och en utomhus, och låt dem sitta en hel sommar. Det är sommarens värde du är ute efter, för grunden är som blötast i juli och som torrast mitt i vintern. En avläsning i november säger ingenting om hur illa det är. Se också var hygrometern ska hänga och var du mäter fuktkvoten i träet, för platsen påverkar vad mätarna visar.

Gränsen går vid 75 procent relativ luftfuktighet. Relativ luftfuktighet är hur mycket vattenånga luften bär jämfört med vad den kan bära vid sin temperatur, och det är den siffra hygrometern visar. Boverket sätter 75 procent som högsta tillåtna fukttillstånd när materialets eget värde inte är väl undersökt, och det är den nivå som trä och skivor inte bör ligga över under längre tid. Vad talen på displayen betyder i övrigt står i vad hygrometern faktiskt mäter.

Sommartoppen och isoleringen hänger ihop på det här sättet. Uteluften en julidag är varm och bär mycket vatten. Marken där nere ligger kvar i vinterns temperatur långt in i juli, så luften kyls i samma stund som den kommer in genom ventilen. Kall luft rymmer mindre vatten än varm, och överskottet fälls ut på blindbotten, skivorna som bär golvisoleringen underifrån. Isolerar du bjälklaget blir grunden några grader kallare till, och då fälls det ut mer.

Boverket ställer tre villkor för att du ska få sätta igång, och alla tre är lätta att strunta i.

• Undersök krypgrunden och golvbjälklaget så att det inte redan finns fuktskador. Finns mögel eller röta ska orsaken hittas och åtgärdas först.
• Isolerar du på sommaren, när grunden är som fuktigast av sig själv, kan du stänga in fukten i konstruktionen. Kontrollera nivån först.
• Sträva efter passiva lösningar som varmgrund. Har du redan ett fuktproblem kan en avfuktare vara rätt, men den drar el.

Den sista punkten är där den här sidan lämnar över. Ligger grunden över 75 procent på sommaren ska maskinen in innan isoleringen, och vilken sort och hur stor står i avfuktare till krypgrunden. Står det däremot vatten på marken efter regn är det inte luftfukt du har, och då är testet som skiljer kondens från markfukt rätt ställe att börja.

Isolering i bjälklaget, det du vinner och det grunden betalar

I en torr grund är isolering i bjälklaget rätt väg. Ullen ligger mellan bjälkarna, gärna med ett obrutet lager under dem. Det lagret bryter köldbryggan genom själva bjälken, den kalla remsa som uppstår där trä går rakt igenom isoleringen.

U-värdet säger hur mycket värme som läcker genom en kvadratmeter av konstruktionen när det skiljer en grad mellan sidorna. Lägre är bättre. Rockwool, som tillverkar stenull, har en tabell för krypgrundsbjälklag av trä, och den ser ut så här.

Källa: Rockwool, krypgrundsbjälklag av trä. Värdena är U-värde i watt per kvadratmeter och grad.

Jämför först första och tredje raden. Med 145 millimeter mellan bjälkarna och 50 millimeter under dem blir U-värdet 0,18, och lika lågt blir det med 220 millimeter mellan bjälkarna och ingenting under. De 50 millimetrarna under gör alltså lika stor nytta som 75 millimeter till mellan bjälkarna. Skivorna under bjälkarna är dessutom enklare att få på plats i en gammal grund där bjälkhöjden är den den är. Titta sedan nedåt i högra kolumnen. Mellan de två nedersta raderna skiljer det bara en hundradel, fast den nedersta har 50 millimeter mer ull mellan bjälkarna. Ungefär där slutar pengarna att göra nytta.

Vad blir det i kronor? Ta ett bjälklag på 100 kvadratmeter. Mellan bjälkarna ligger 145 millimeter mineralull, och du lägger ett obrutet lager på 50 millimeter under dem. Då går U-värdet från 0,26 till 0,18 watt per kvadratmeter och grad. Över ett år blir det drygt 700 kilowattimmar mindre, omkring 1 700 kronor.

Räkningen bygger på fyra antaganden:

• Formeln är U-värdets minskning gånger arean gånger gradtimmarna, delat med 1 000, hämtad ur tidskriften Bygg & teknik
• Gradtimmar är ett mått på hur kallt det är på orten och hur länge. Talet här är Rockwools antagande om hur kallt ett år är i Mellansverige, 89 280 gradtimmar, och hur det räknas fram ur graddagarna går jag igenom under U-värdet
• Arean är 100 kvadratmeter, U-värdena är Rockwools och multiplikationen är min
• Elpriset är 2,40 kronor per kilowattimme enligt SCB, för hushåll med 5 000 till 14 999 kilowattimmar per år under juli till december 2025, med elhandel, nätavgift, energiskatt och moms inräknat

Talet har en svaghet. Gradtimmarna är räknade mot uteluft, och en krypgrund är varmare än luften ute en januarinatt. Talet är den övre änden av spannet, inte ett löfte. Räkna med att hamna under det, och räkna inte hem jobbet på besparingen ensam. Det du säkert får är ett golv som inte är kallt att gå på.

Uppåt i huset gäller samma formel och en mycket bättre kalkyl. Vindsbjälklaget är billigare att komma åt och sparar mer per kvadratmeter, och där finns Rockwools egna tal att räkna efter. Den räkningen står i tilläggsisolera vinden, som också förklarar hur vinden blir fuktigare av precis samma skäl som grunden.

Tre detaljer till, som Boverket tar upp och som lätt glöms när du ligger där med ullen i famnen. Rör i grunden hamnar i kallare luft och kan behöva bättre skydd mot frysning. Blir marken kallare kan tjälen gå djupare än grunden står, och då bör en del av isoleringen ligga på marken i stället. Har huset förhöjda radonvärden ska bjälklaget tätas mot luft i samma veva, eftersom markluften tar samma väg upp som draget.

Isolera krypgrunden underifrån och låt golvet ligga kvar

Det vanliga sättet att tilläggsisolera en krypgrund är nerifrån, enligt Boverket. Du ligger i kryputrymmet och arbetar mot bjälklagets undersida, och golvet i rummet ovanför får ligga kvar. Grunden under blir kallare av isoleringen, precis som av all isolering i bjälklaget, och vad du gör vid varje mätvärde gäller lika mycket här.

Isoleringen sätts upp i två lager. Facken mellan bjälkarna fylls med mineralull i full bjälkhöjd, och ullen hålls uppe med ståltråd eller galvaniserat trådnät tills nästa lager är på plats. Sitter det en gammal blindbotten i vägen måste den ner, annars kommer du inte åt facken.

Under bjälkarna fäster du sedan styva skivor av mineralull på tvären, 50 millimeter tjocka, så att träet täcks av ett obrutet lager. Skivorna blir den nya blindbotten. Varje skiva får tre spikar eller skruvar i varje bjälke den korsar, med en bricka under varje skalle, så att skallarna inte försvinner in i ullen. Uppbyggnaden kommer från Gör Det Själv och från Rockwools anvisning för krypgrundsbjälklag.

Skivorna gör mer än att spara värme. Ligger all isolering mellan bjälkarna blir det kallt längst ner i bjälklaget, och det är där sommarluftens fukt fälls ut. Med skivorna under hamnar bjälkarna på den varma sidan, och fuktigheten runt träet blir lägre. I en rapport för byggbranschens forskningsfond SBUF räknar Skanska och Lunds tekniska högskola med att 50 till 60 millimeter isolering under bjälklaget gör träet minst 2 grader varmare, och att den relativa fuktigheten runt det sjunker med cirka 10 procentenheter. Luften under skivorna blir däremot kallare än förut, och det är där hygrometern ska sitta kvar nästa sommar.

Själv skulle jag ta skivor av cellplast, för det är dit forskningen pekar. Fuktcentrum vid Lunds tekniska högskola rekommenderar att isoleringen under träet är av ett material som inte tar skada av fukt, och Svenskt Trä beskriver en blindbotten av cellplastskivor som ett sätt att göra bjälklaget fuktsäkert. Bakom skivan får bjälkarna högre temperatur och blir därför torrare, skriver Fuktcentrum. Bland SBUF-rapportens råd finns både cellplast som blindbotten och plastfolie i bjälklaget. Någon mätning av ett bjälklag med folie ovanpå och cellplast under har jag inte hittat, men forskarna och branschen är överens, och jag litar på dem.

Ångspärren är det enda som inte går att lägga nerifrån, eftersom den ska ligga ovanpå bjälkarna, direkt under golvet. När den gamla blindbotten är nere kan du se efter om det finns ett tätt skikt mellan bjälkarna och golvet. Saknas det går jobbet inte längre att göra med golvet kvar. Är golvet kallt när det blåser ska kanten tätas där bjälklaget möter ytterväggen, annars försvinner en del av nyttan.

Du kan göra jobbet själv, men bara om det finns plats att ligga där nere. Det behövs minst 500 millimeter mellan marken och bjälklaget enligt Rockwools anvisning, och Svenskt Trä räknar med 600 för att en grund ska gå att krypa i. Du ligger på rygg med armarna uppåt, och det rasar ner damm i ansiktet hela tiden. Overall, glasögon och andningsskydd ska vara på från första brädan du bryter loss.

Under ett gammalt torp räcker höjden sällan, och mellan bjälkarna ligger ofta en trossbotten av brädor med lera och spån ovanpå. Ett sådant golv ska tilläggsisoleras med måtta, och med material som kan suga upp fukt och släppa den igen.

Isolera marken och gör grunden till varmgrund

Ligger grunden högt i fukt är det den här vägen Boverket pekar på. I stället för att isolera bjälklaget isolerar du insidan av grundmuren och ytan mot marken, och låter grunden bli en del av husets varma zon.

Uppbyggnaden nerifrån och upp, med Svenskt Träs mått:

• Minst 150 millimeter tvättad singel eller makadam i storleken 16 till 32 millimeter på marken
• Åldersbeständig plastfolie på 0,30 millimeter över hela markytan, lagd så att varje ny våd ligger under den föregåendes kant och skarvarna leder vatten nedåt
• 50 till 100 millimeter cellplast ovanpå plasten, och samma isolering innanför grundmuren
• Cirka 50 millimeter i själva bjälklaget, som Svenskt Trä anger främst av ljudskäl

Plasten över mark och grundmur ska enligt Svenskt Trä vara lika lufttät som resten av husets skal mellan inne och ute. Det är ett hårdare krav än det låter. Grunden är inte längre ett uteutrymme utan ett rum du har byggt in, och varje otäthet mot marken blir en otäthet i huset.

När det är klart styr du efter temperaturen. Luften i kryputrymmet får vara högst 2 till 3 grader kallare än luften i rummen ovanför, skriver Svenskt Trä, för att mögel och bakterier inte ska få fäste. Håller grunden det talet har du byggt rätt. Gör den inte det har du en kall grund med igensatta ventiler, och det är den sämsta av alla varianter.

Boverket har en invändning som du ska ta på allvar före beställningen. Det är svårare att bygga varmgrund om marken i kryputrymmet inte är jämn, och i en gammal grund med stenar, rör och olika höjd är den sällan det. Får du inte cellplasten att ligga an mot marken överallt blir det luftspalter under isoleringen, och då fungerar den inte.

Ångspärren sitter ovanpå, aldrig under isoleringen

Ett fel med ångspärren är dyrt, eftersom det inte syns förrän golvet har tagit skada.

Ångspärren är den plastfilm som hindrar varm och fuktig inomhusluft från att vandra ner i golvet och kondensera där. Den hör hemma på bjälklagets varma sida, ovansidan. Svenskt Trä skriver att ett särskilt lufttätt skikt, som också kan vara ångtätt, behövs på bottenbjälklagets varma sida. Den läggs över hela golvet med minst 200 millimeter överlapp och lufttäta skarvar, och de uppgifterna kommer från Rockwool.

Under ullen ska det inte sitta någon plastfolie. Med folie där har konstruktionen plast på båda sidor, och den fukt som ändå tar sig in har ingenstans att ta vägen. Isoleringen blir blöt inifrån, och du ser ingenting förrän golvet känns mjukt. Rockwool skriver att det normalt inte behövs något vindskydd under ullen, och att en duk som ändå sätts dit ska släppa igenom vattenånga. Det gäller inte isolerskivorna under bjälkarna, eftersom de håller träet varmt.

Ångspärren ska sluta helt tätt, även mot väggarna, som Gör Det Själv skriver i sin guide. Plasten på marken ska också gå ända fram till grundmuren. Fuktcentrum varnar för att redan en smal kant med bar jord kan ge ett betydande tillskott av fukt.

Ordningen, från hygrometern till sista skivan

1. Häng upp hygrometrarna och läs av över en sommar, från maj till september
2. Rensa grunden på allt organiskt, virkesrester, växtdelar och gammal papp. Rockwool har det som en egen punkt
3. Ta hand om vatten som kommer utifrån före allt annat. Börja med stuprör, marklutning och dagvatten
4. Ligger grunden över 75 procent på sommaren, sätt in avfuktaren och låt den arbeta ner nivån innan du bygger
5. Lägg dränerande lager och markplast om de saknas
6. Bestäm vilken princip du ska följa. En grund som håller sig under 75 procent på sommaren, med avfuktaren igång om det behövs, tål isolering i bjälklaget. En grund som inte gör det ska ha isoleringen på marken
7. Isolerar du bjälklaget underifrån, ta ner den gamla blindbotten så att du kommer åt facken
8. Isolera. I bjälklaget hålls ullen uppe med tråd eller nät tills skivorna under bjälkarna är på plats
9. Ångspärr på ovansidan med överlapp och tejp. Ligger golvet kvar kontrollerar du bara att den finns, och saknas den måste golvet upp. Täta i båda fallen bjälklagets kant mot ytterväggen
10. Läs av hygrometern igen nästa sommar och jämför med talet du började med

Det sista steget skiljer ett bra jobb från ett som ser bra ut. Boverket rekommenderar att du skriver upp energianvändningen före renoveringen för att ha något att jämföra med, och samma sak gäller fukten. Utan talet från i somras kan du inte veta om grunden mår bättre eller sämre än förut.

Lägen där ullen får stanna i förpackningen

Luktar det eller syns det svart på blindbotten eller på syllen, den nedersta regeln som vilar på grundmuren, ska orsaken hittas och skadan lagas innan något byggs in. Det är Boverkets uttryckliga ordning. Ny isolering ovanpå gammal påväxt gömmer skadan, och påväxten fortsätter att växa där du inte ser den.

Visar testet för kondens och markfukt att vattnet på marken kommer utifrån har du inget isoleringsproblem. Du har ett dräneringsproblem, och varken en avfuktare eller en skiva ull rår på det. Vad det kostar att göra något åt det står i dränera huset.

Är det mindre än 500 millimeter mellan marken och bjälklaget, den gräns Rockwool sätter för att isolera underifrån, går jobbet inte att göra ordentligt liggande på rygg. Skivor som inte ligger tätt lämnar glipor, och genom dem rör sig luften fritt runt isoleringen. Då gör den mindre nytta än det tunna lager som redan sitter där.

Ska huset få golvvärme rekommenderar Boverket att du alltid överväger tilläggsisolering samtidigt. Annars går en del av värmen ner i grunden i stället för upp i rummet. Det är ett eget projekt, och det ska planeras ihop med det här och inte efter.

Vanliga frågor

Blir krypgrunden fuktigare om jag isolerar golvbjälklaget?

Ja, i en uteluftsventilerad grund blir den både kallare och fuktigare. Värmen som förut läckte ner genom golvet och torkade utrymmet stannar kvar i bostaden. Myndigheten Boverket skriver att det ökar risken för kondens och fuktskador, och att fuktrisken ska kontrolleras varje gång. Mät luftfuktigheten en sommar innan du bestämmer dig.

Ska jag isolera bjälklaget eller marken i krypgrunden?

Marken om grunden är fuktig, bjälklaget om den är torr. Isolering på marken och innanför grundmuren gör grunden varm, och det är den passiva lösning Boverket pekar på när fuktrisken är hög. Isolering i bjälklaget ger mer per krona men kräver att luftfuktigheten i grunden håller sig under 75 procent på sommaren, med en avfuktare om det behövs.

Var ska ångspärren sitta när jag isolerar en krypgrund?

På bjälklagets varma sida, ovansidan närmast bostaden. Den ska ligga över hela golvet med minst 200 millimeters överlapp och lufttäta skarvar. Under isoleringen ska det inte sitta någon plastfolie, för då kan fukten inte torka ut nedåt. Ett vindskydd direkt under ullen ska släppa igenom vattenånga. En isolerskiva under bjälkarna är däremot bra, eftersom den håller träet varmare. Fuktforskarna i Lund rekommenderar en skiva som tål fukt, till exempel cellplast.

Hur mycket sparar jag på att isolera krypgrunden?

Ta ett bjälklag på 100 kvadratmeter som redan har ull mellan bjälkarna. Lägger du ett obrutet lager på 50 millimeter under dem landar besparingen på drygt 700 kilowattimmar per år, omkring 1 700 kronor. Talet har jag räknat med en standardformel och Rockwools antagande om gradtimmarna i Mellansverige, och det är den övre änden av spannet. Den säkra vinsten är ett golv som inte är kallt att gå på.

Kan jag täta ventilerna i krypgrunden när jag har isolerat?

Bara om du har isolerat marken och grundmuren, det vill säga byggt om grunden till varmgrund. Har du i stället isolerat golvbjälklaget ska ventilerna vara kvar öppna, för då är det de som byter luften där nere. Ordningen mellan skivorna och ventilerna står i avsnittet om att isolera marken.