Imma på fönstret är ofarlig tills kondensen rinner varje morgon

En kall morgon i november sitter det en rand av imma längst ner på sovrumsfönstret, medan fönstret i vardagsrummet är torrt. Kondens är vattenånga i luften som blir till vatten när den möter en yta som är kallare än luftens daggpunkt. Randen visar att sovrumsglaset har kommit under daggpunkten, och en sådan rand är nästan alltid ofarlig. Vatten kan också sitta på utsidan av rutan eller mellan glasen, och då betyder det något helt annat.

Var på glaset vattnet sitter

Insidan och utsidan beskriver Energimyndigheten i fönsterguiden ET 2025:01, och fallen mellan glasen kommer från Villaägarna och SP.

Imma på utsidan är det lugnaste av fallen. Fönstret isolerar så bra att ytterglaset blir lika kallt som luften ute, en klar natt till och med kallare, och då lägger sig uteluftens fukt på det. Vatten mellan glasen kommer av ett fel i själva fönstret, antingen i rutan eller i bågarna.

Kondens på insidan beror på luften i rummet, och det är den kondensen som kan ge fuktskador i träet runt glaset.

Räkna ut om ditt fönster kommer att imma

Daggpunkten ligger högre ju fuktigare luften är. Folkhälsomyndigheten vill att en bostad utreds för fukt om luften under eldningssäsongen i genomsnitt håller mer än 7 gram vatten per kilo torr luft, och det motsvarar ungefär 45 procent luftfuktighet vid 21 grader. Myndigheten räknar också omfattande kondens på fönstrens insida som ett tecken på fuktskada, om den kommer när det är cirka 5 minusgrader ute eller kallare. Tabellen gäller ett rum med samma 21 grader.

Daggpunkten är räknad med Magnus-formeln och de konstanter som atmosfärforskaren Mark Lawrence publicerade 2005. Med dem visar formeln som mest 0,35 grader fel. Först räknas γ = ln(RF / 100) + 17,625 × T / (243,04 + T), och sedan är daggpunkten 243,04 × γ / (17,625 − γ), där T är rummets temperatur i grader och RF luftfuktigheten i procent.

Räknaren nedan börjar i ett sovrum en vintermorgon, med 21 grader och 45 procent luftfuktighet inne, 5 minusgrader ute och ett gammalt tvåglasfönster med U-värdet 3,0. Glaset har då 10,9 grader mitt på rutan, drygt två grader över daggpunkten, så det immar inte än. Byt talen mot dina egna och se var gränsen går för ditt fönster.

Hur kallt glaset blir en vinternatt

Glasets insida hamnar någonstans mellan temperaturen i rummet och temperaturen ute. Ett fönster med lågt U-värde släpper ut lite värme, och då ligger glaset nära rummets temperatur. Ett gammalt tvåglasfönster släpper ut mycket, och då drar kylan ner glasets temperatur en bra bit. Vet du inte ditt fönsters U-värde, välj raden efter hur många glas fönstret har och om det har lågemissionsglas.

Tabellen är räknad av Hantverkstips ur U-värdet och innerytans värmemotstånd, med 21 grader inne, mitt på glaset, utan sol och utan gardin. Glasets temperatur är temperaturen inne − 0,13 × U × (inne − ute). Talet 0,13 m²K/W är värmemotståndet vid en lodrät inneryta i standarden SS-EN ISO 6946, och det värdet anger Svenskt Trä. U-värdena kommer ur Energimyndighetens fönsterguide ET 2025:01, där ett treglasfönster utan lågemissionsglas har ett U-värde mellan 1,4 och 1,8.

Ett rum som ligger precis på gränsen har daggpunkten 8,6 grader, och där immar det gamla tvåglasfönstret när det blir riktigt kallt. Det har knappt 9 grader mitt på glaset vid minus 10 och 5 grader vid minus 20. Ett treglasfönster har 13,5 grader vid minus 20, och där måste luftfuktigheten upp mot 62 procent innan glaset blir vått.

Imman börjar ändå inte mitt på glaset. Listen som håller isär glasen i en isolerruta leder bort värme, så på insidan blir glaset kallast längs kanten och vid bågens nederdel, och där kommer randen först. Ska du byta en isolerruta, fråga efter varm kant. Varm kant betyder att listen är gjord för att leda mindre värme, och då minskar risken för kondens på bågens nederdel kraftigt, skriver Helena Bülow-Hübe vid LTH.

Tabellen räknar med U-värdet för hela fönstret, med båge och karm. Själva glaset isolerar oftast lite bättre, så mitt på rutan är det i verkligheten lite varmare än tabellen visar, och tabellen ligger med andra ord på den säkra sidan.

Torrare luft är billigare än nytt glas

Imma på insidan har två orsaker som du kan göra något åt: luften är för fuktig, eller glaset är för kallt. Luften är billigast att ändra på.

Öppna ett par fönster helt så att det drar igenom, fem minuter på vintern och 10 till 15 minuter resten av året, som Villaägarna rekommenderar. Korta, ordentliga vädringar gör mer nytta än ett fönster som står lite öppet hela tiden.

Kontrollera sedan att ventilationen går. Håll ett papper mot frånluftsdonet i badrummet eller köket, och sugs det inte fast drar frånluften för lite. Kondens på fönster kommer särskilt när det är kallt ute och ventilationen inte räcker. Ett nytt hus ska klara minst 0,35 liter uteluft per sekund och kvadratmeter golv enligt Boverkets regler. Med 2,5 meter i tak byts ungefär halva luften i huset varje timme, och det är ett rimligt mål också i ett äldre hus där kravet inte gäller.

Minska fukten du själv tillför. Koka med lock på, låt badrumsfläkten gå tills spegeln har klarnat, och häng inte tvätten i rummet som immar. Vilken luftfuktighet som är vanlig på vintern och på sommaren, och vad varje rum bör hålla, ser du bland riktvärdena för luftfuktighet inomhus.

Låt värmen nå glaset. En tjock gardin som är fördragen hela natten, eller en soffa framför elementet under fönstret, hindrar den varma luften från att nå glaset, och då blir glaset kallare än tabellen visar. Elementet sitter där för att värma luften som kyls mot glaset, och utan den värmen får du kallras, draget längs golvet under fönstret.

Hjälper inget av det är glaset för kallt för den luft du har inne. Byts innerglaset mot ett energiglas, som har samma tunna beläggning som lågemissionsglaset i tabellen, kan ett äldre fönster komma ner till ett U-värde på 1,3 till 1,8. Då håller glaset över 11 grader också vid 20 minusgrader, utan att hela fönstret behöver bytas. Vill du göra jobbet själv eller ta in en fönsterhantverkare kan du läsa hur en fönsterrenovering går till och vad den kostar.

En avfuktare behövs sällan mot imma på vintern, eftersom vädringen gör samma jobb. Ligger luftfuktigheten högt året runt, också på sommaren, är det en annan sak, och då kan du jämföra maskinerna i köpguiden för avfuktare.

Varför blir det imma på utsidan av fönstret?

Ett modernt fönster släpper ut så lite värme att ytterglaset får nästan samma temperatur som luften ute. En klar natt strålar glaset dessutom ut värme mot himlen, som är mycket kallare än luften, och då kan glaset bli kallare än uteluften. Hamnar det under uteluftens daggpunkt fälls fukten ut på rutans utsida.

Imma på utsidan kommer oftast på hösten, från augusti till november, skriver forskningsinstitutet SP, och glastillverkaren Pilkington ser den också på våren. Natten ska dessutom vara vindstilla, eftersom lite vind räcker för att värma upp glaset igen. Imman sätter sig först längst ner och växer uppåt. På utsidan är kanten varmare än mitten, eftersom bågen ger den lite värme, så en rand längs kanten brukar vara torr. När solen kommer upp och värmer luften försvinner imman.

Nya energifönster får oftare imma på utsidan än gamla. Lågemissionsglaset har en tunn beläggning som håller kvar värmen i rummet, och därför når nästan ingen värme ut till ytterglaset. Ett äldre tvåglasfönster släpper igenom så mycket värme att ytterglaset hålls varmt, och där immar det sällan på utsidan.

Imman skadar inte fönstret, eftersom utsidan är byggd för att tåla väta. Ligger temperaturen runt noll kan det till och med bildas is på utsidan av rutan, och det är samma sak som när bilens vindruta fryser en klar natt fast det inte är minusgrader.

Vill du ha färre morgnar med imma ska glaset skärmas av från natthimlen. En markis, ett takutsprång eller ett träd framför fönstret minskar kondensen. Glastillverkarna säljer också ytterglas med en hård, osynlig beläggning på utsidan. Den reflekterar tillbaka den lilla värme som kommer ut genom rutan, så att ytterglaset blir varmare. Beläggningen fördröjer kondensen och förhindrar den under vissa förhållanden, men tillverkarna säger inte hur mycket. Jag skulle inte byta ett fungerande fönster för den sakens skull, men ska du ändå köpa nya fönster till ett rum med fri utsikt mot himlen kan du fråga leverantören om beläggningen.

Imma mellan glasen i rutan eller bågarna

I en isolerruta är glasen hopfogade till en tät enhet. Kommer det imma mellan glasen är rutan punkterad, vilket betyder att tätningen runt kanten har släppt och att fuktig luft har kommit in. Den imman går inte att torka bort, och rutan behöver bytas.

Ett kopplat fönster har en innerbåge och en ytterbåge som öppnas tillsammans, och där kan imman mellan glasen ha två orsaker. Är innerbågen otät kan varm rumsluft läcka ut i mellanrummet och kondensera på ytterglasets insida, oftast längs nederkanten och sidorna. Det kräver att det är övertryck i rummet, och det är vanligt på övervåningen i ett hus med självdragsventilation. Är det i stället ytterbågen som sluter för tätt kan uteluften inte cirkulera mellan bågarna, och då blir fukten kvar där. Tätningslister mellan bågarna och för tjocka lager färg kan få ytterbågen att sluta för tätt.

Rådet blir att täta innerbågen mot karmen men låta uteluften röra sig mellan bågarna. Se också över ventilationen, eftersom det är övertrycket i rummet som pressar ut den varma rumsluften i mellanrummet. Imma mellan bågarna sitter ofta kvar länge, och då kan den ge flagnande färg och röta i bågen.

Kondens i sovrummet efter en natt med stängd dörr

Sovrummet är ofta det första rummet som immar, och det beror på flera saker på en gång. Dörren är stängd hela natten, och de som sover där andas ut fukt tills de går upp. Enbart utandningen tillför luften minst ett kilo vatten per person och dygn, enligt SP. Hur mycket av det som hamnar i sovrummet under en natt har jag inte hittat någon säker siffra på, men med stängd dörr har fukten ingen annanstans att ta vägen än ut genom ventilen eller ner på glaset.

Har du svalare i sovrummet än i resten av huset blir det värre. Svalare luft rymmer mindre vatten, så luftfuktigheten stiger, och glaset blir dessutom kallare. Ofta står sängen eller hänger en gardin framför elementet under fönstret, och då når den varma luften aldrig rutan.

Sovrummet bör hålla under 45 procent luftfuktighet på vintern om någon i familjen har kvalsterallergi, och kondens på fönstren är ett tecken på att luften är för fuktig. Både gränsen och tecknet kommer från Astma- och Allergiförbundet.

Inget av det här kostar något:

1. Ställ dörren på glänt på natten, så att fukten blandas med luften i resten av huset.
2. Kontrollera att tilluftsventilen i sovrummet är öppen.
3. Dra undan gardinen från elementet på natten och ställ inte sängen tätt intill det.
4. Vädra med korsdrag några minuter på morgonen, när alla har gått upp.

Känns luften torr i halsen på morgonen är det lockande att skaffa en luftfuktare, men en luftfuktare i sovrummet ger mer imma på glaset.

Häng sedan en hygrometer i sovrummet och läs av den morgon och kväll under en vecka, så ser du om råden räckte. Ett billigt instrument kan visa fel, och med vanligt koksalt kan du kontrollera att hygrometern visar rätt. Hur luftfuktigheten brukar ligga resten av året finns i tabellerna över luftfuktighet inomhus på vinter och sommar.

Mögel i fönsterkarmen och röta i bågen

Vatten som rinner ner på bågen morgon efter morgon hamnar till slut i träet under glaset. Det första du ser är ofta fläckar eller prickar i färgen på bågens nederdel och i fogen mot karmen. Det är mögel, och det växer på träets yta. Därför är det fukten i själva ytan som spelar roll och inte hur torrt träet är längre in.

Träet behöver inte bli vått för att mögla. Trä och träskivor kan få mögel när luften närmast ytan håller 75 till 80 procent relativ luftfuktighet länge vid rumstemperatur, och under 75 procent kan inget angrepp utvecklas, enligt Svenskt Träs TräGuiden. Luften närmast ett kallt glas och en kall karm är mycket fuktigare än luften mitt i rummet. Därför visar räknaren ovan risk för mögel vid fönstret redan när glaset är torrt.

Andra tecken på fuktskador i fönstret är röta, brister i fogar och tätningslister, färg som flagnar och kitt som har släppt. Känn efter med spetsen på en skruvmejsel i bågens nederkant och i karmen under. Ger träet efter under spetsen har rötan redan börjat.

Samma skador kan också komma av att fönstret eller dropplisterna är skadade, eller av att fönstret är felmonterat. Är bågen mjuk men rummet torrt, med imma bara de kallaste morgnarna, ska du därför leta efter läckan på utsidan, vid dropplisten och i fogen mot fasaden. På ett nyare fönster som drar runt karmen är det fogen mellan karm och vägg du ska titta på. Har den släppt kan du läsa hur du drevar om fönstret.

Vanliga frågor

Varför immar bara vissa av fönstren?

Imman kommer där glaset är kallast och luften fuktigast. Ett äldre fönster bredvid ett nyare, ett sovrum med stängd dörr eller en gardin som är fördragen hela natten räcker för att skilja två fönster åt i samma hus. Skillnaden mellan glasen är stor: en natt med 20 minusgrader har ett gammalt tvåglasfönster 5 grader på glaset och ett treglasfönster 13,5.

Ska jag köpa en avfuktare mot imman?

Sällan. En avfuktare tar bort vatten ur luften och kan få bort imman, men på vintern gör vädring samma nytta, eftersom den kalla uteluften bär mycket lite vatten. Köp maskinen om luftfuktigheten är hög också på sommaren, till exempel i en källare.

Varför blir det kondens på mina nya fönster?

Sitter kondensen på utsidan är det ett tecken på att fönstren isolerar bra, och den skadar dem inte. Sitter den på insidan är luften i rummet mycket fuktig, för ett nytt fönster med U-värdet 1,0 har nästan 16 grader på glaset även när det är 20 minusgrader ute. Mät luftfuktigheten i en vecka och kontrollera ventilationen.

Är imma mellan bågarna i ett kopplat fönster farlig för träet?

Den kan bli det, eftersom den ofta sitter kvar länge. Vattnet rinner ner och samlas i kittfalsen på ytterbågen, och där kan det till slut ge röta. En av orsakerna är en otät innerbåge, så börja med att täta den mot karmen och se till att luften mellan bågarna kan bytas mot uteluft.